- 20 jan.
- 3 min läsning
Det är januari, vilket markerar början på årets odlingssäsong! En tanke jag hade med den här sidan var att skapa inlägg där man kan följa våra odlingsprojekt från början till slut, eller rättare sagt från jord till bord. Vid det här laget finns ju en drös odlingsinfluensers där ute med egna TV-program, bloggar och stora Instagramkonton. Det kan jag förstås inte konkurrera med, och vill inte heller. Dessa inlägg är riktade mot sådana som oss; småskaliga hobbyodlare som inte har oceaner av tid men ändå vill bli så pass självförsörjande på grönsaker som nu är möjligt i en villaträdgård. Så, låt oss sätta igång!
Om det är något jag lärt mig de senaste åren vad gäller odling är det att man måste hushålla med energin och försöka jobba så effektivt som möjligt. Risken annars är att man står där i månadsbrytet april/maj med ett övermäktigt arbete framför sig när allt ska ut och ner i marken samtidigt. Ett knep för att slippa detta är att vinterså. Det innebär att fröerna sås i växthus, krukor eller odlingsbäddar redan nu på vintern, och täcks med snö. När våren kommer och det blir varmare ute smälter snön och fröna börjar gro. Plantorna som växer upp på det här sättet är både stadiga och härdiga. En annan fördel med att vinterså är att man kan skörda tidigare samt så större kvantiteter eftersom sådderna inte konkurrerar om plats inomhus. Utöver grönsaker (se nedan) vintersår vi även sommarblommor såsom blåklint, ringblommor och rosenskära. Första året vi vintersådde var jag skeptisk och trodde att fröerna skulle ruttna eller plantorna dö vid minsta köldknäpp. Så blev det inte. Om vädret slår om och det plötsligt blir minusgrader efter att fröerna börjat gro, stannar växtprocessen helt enkelt av tills det blivit varmt igen. Hur fantastiskt är inte det? Frön är verkligen smart materia.
I vanliga fall vintersår vi i växthuset, men eftersom fåren bor där i år kör vi ute istället. I de här två pallkragarna har vi nu sått rädisor, morot, sallad, rucola, grönkål (som bladgrönt) och dill. Kvar står förra årets purjolök. De går fortfarande att skörda, men i år ska vi låta dem gå i blom. Purjo blommar andra året och får som klotrunda bollar i vitt och lila.
Det finns säkert vissa sorter som är "särskilt lämpade" för vintersådd. Vi har dock inte brytt oss om att ta reda det, utan sår sådant vi tycker ser gott ut. Funkat bra hittills.
Och så, avslutningsvis, på med snö.
En annan sak vi vintersår är kål; broccoli, svartkål, rödkål, vitkål, grönkål, spetskål m.m. Den enda kålsort vi inte lyckats vinterså är blomkål. Den är ytterst känslig, tydligen. Med undantag för den kål vi vill äta som bladgrönt tidigt på säsongen (se nedan) är alla våra kålplantor numera vintersådda. Det är så skönt att slippa ha alla plantor inne i huset, särskilt eftrersom de ska planteras om med jämna mellanrum. Det får dock bli ett eget inlägg!
Bild från förra årets vintersådder. Bilden är tagen i april.
Vintersådder från året innan. Sallad och dill som är på väg upp. Mars månad. Notera kålen i längst bak.
Sedan några år har vi börjat dra upp ett fåtal spetskålsplantor inomhus i januari, som vi sedan sätter ut i växthuset redan i mars. Till skillnad från vintersåddskålen är inte planen att dessa plantor ska utvecklas till hela kålhuvuden, utan äts istället som bladgrönt tidigt på säsongen innan något annat hunnit komma upp.
Går att äta som vilket bladgrönt som helst
Och om man nu vill går plantorna att sätta ut i landen när det blivit tillräckligt varmt. I de flesta fall lyckas de ta sig ut och utveckla fina kålhuvuden, trots att man varit och norpat av bladen.
Den spetskål vi föredrar heter Early Jersey Wakefield. Det är en tidig, snabbväxande sort.
Inomhus i januari är det även läge att så sådant som har lång utvecklingstid (tiden det tar från sådd till skörd); paprika, chili, aubergin, purjolök, kronärtskocka. Det går även bra att så dessa i febriari, om det kniper. Kronärtskocka är dock jäkligt seg, så den är dum att chansa med. Vi har aldrig lyckats med kronärtskocka (trädgården är för skuggig), men i år ska vi prova att odla dem i växthus.
Paprika- och chilifrön är ljusgroende, vilket innebär att de bara ska pressas ner lätt mot den fuktiga jorden.
Och så på med plast försedd med lufthål! Då behålls fukten och värmen bättre.
Växterna som förodlas inomhus har vi ett separat rum för på kattvinden. Här kommer det vara knökfullt om några månader i takt med att det fylls på med fler plantor. Eftersom till exempel paprika kräver mycket värme för att gro har vi ett litet element där inne. Eftersom det är så litet går det snabbt att få upp en temperatur som är varmare än i resten av huset (som är svinkallt..)
Den tidiga spetskålsådden.
