Nyår och skidor

Som julklapp till Mats systersöner gav vi bort en skiddag här hos oss i Häverödal, inklusive fika och after ski pizza. Idag var snön, och vädret, perfekt! Runt 10 minusgrader och sol. Till och med jag, som står på ett par skidor i snitt en gång per säsong, tog mig fram utan problem. Nåja... om man bortser från i uppförsbackarna. Det är inte slalom som gäller här ute, utan skidskytte. Det handlar alltså inte om några monsterbackar, men det kräver sin teknik ändå. Mats följde också med till allas stora förvåning, och fick sådan försmak att han vill göra det till en träningsrutin. Vi får väl se hur det här slutar!

Nyårsafton spenderade vi i Stockholm. Först var vi ute och åt middag med Jocke, Josefine och Agnes på Villa Källhalgen, och därefter åkte jag och Mats vidare till min kollega och handledare Fredrik som hade fest. Vi sov i Stockholm. Resten av veckan har vi inte haft särskilt mycket inplanerat. Vi har faktiskt mest jobbat, båda två.

Prövar pjexor

Lundåsvallen

Eva och Sture

Mats kämpar på

After ski pizza. Mats har snöat in på pizzabakning. Degarna är gjorda enligt ett mycket avancerat recept där alla mått står i procent och promille, därefter har de stått och jäst (eller vad de nu gör) i nästan två dygn. Även tomatsåsen gjordes på "äkta" italienska råvaror. Jättegott blev det förvisso, så jag ska väl inte hålla på!

Och av resten av degen blev det bröd

Nyårsafton!

Här sitter vi med våra slabbiga tallrikar. Vi serverades oxfilé som huvudrätt, dagen till ära.

"Se söt ut!"

Här är vi hemma hos Fredrik

Den här bilden är tagen av min kollega Steve. Alla är historiker. Julia på Södertörn, och de andra två, Fredrik och Piotr, med mig på Försvarshögskolan.

På natten när vi var på väg hem kom snön!

Till lägenheten har vi skaffat en robotdammsugare. Den heter Rocky, enligt manualen.

Som vanligt den här tiden har man inte riktigt koll på veckodagarna. Jag har försökt komma ikapp med att karda och spinna ullen från i höstas. Det fylls ju på! Snart är det dags för vårklippningen.

Jag har levt i mina hängslebyxor. Det är ju rejält tyg. Så länge det är såhär kallt (runt - 10) måste vi elda i både köket och vardagsrummet för att få en någorlunda rimlig innetemperatur.

En av dagarna var vi och fikade hos våra "grannar" Amalia och Robert.

De bor på en stor gård som gått i släkten i generationer.

Här ute finns vikingagravar

De ska skaffa kor nu i januari och håller på att renovera sin ladugård.

Cliff

Våra egna djur har sina metoder för att hantera kylan. Fåren är mer inne i växthuset. På nätterna har vi börjat stänga dörren, och faktum är att det blir ganska ok temperatur där inne då. Det måste vara någon slags komposteringsprocess som startat på grund av all hö, halm och gödsel?

Det var ju inte tänkt att de här två skulle behöva möta den här kylan allra redan. De har förvisso vuxit upp utomhus, men i södra Sverige. För säkerhets skull (kan inte ha på samvetet att två kaninungar sitter och fryser där ute) fick de flytta in i farstun. Den är oisolerad och håller ett par 3-4 minusgrader.

En snabbvisit i vardagsrummet. Simon har, såklart, aldrig visat prov på någon som helst jaktinstinkt gentemot vare sig hönsen eller kaninerna. Med Bengan är vi mer osäkra.

Elementet är uppskattat. Hönsen har vi knappt sett skymten av den senaste veckan. Innan vi skaffade höns fick vi höra att de ska älska snö och kyla, men det är absolut inte vår erfarenhet, haha.

Ledighet

Jag har tagit så många bilder den senaste tiden att jag inte tror någon kommer orka ta sig igenom hela det här inlägget. Det blir ju så runt jul, allt är så fotovänligt. Eller ja, inte utomhus förstås, där ser allt bara dött och blött ut. Detta är första året sedan vi köpte huset som det inte varit snö på julafton! Kanske tog vintern ut sig för hårt förra året? Då hade vi ju snö och minusgrader från december till typ... april (kändes det som, i alla fall).

Vi har haft en lugn julvecka. Julafton firade vi som vanligt hemma hos Mats syster med familj inne i Stockholm. På kvällen åkte vi hem, tittade på en film och gick ut till djuren runt midnatt. Det sägs ju att de ska kunna prata då... Nåväl. I fredags var jag inne på kontoret en sväng, och idag har min kollega Michaela varit här med sina två barn, Saga och Vera. Vi har ätit pannkakor, lekt med djuren, kardat ull och spunnit på slända och spinnrock. En lite annorlunda dag för två stadsbarn, minsann!

Julafton

Pappa Postrup

Enzo

Gröt till tomten

Ifall någon nu undrar så nej, de visade inga prov på kommunikationsfärdigheter under julaftonsnatten. Tyvärr.

På juldagen, eller om det var annandag jul, städade vi hönshuset. På bilden ser ni rederna. Mats har varit väldigt fiffig och byggt in dem i innerväggen, så att bakre delen liksom sticker ut på andra sidan. Yteffektivt!

Tomten ratade gröten, till hönsens stora glädje!

Peggy

Gå i takt!

Och så lilla Tom, vår tuppkyckling som blivit stor. Hans uppgift i flocken är att hålla vakt, medan stortuppen letar mat och tar hand om hönorna.

Alla nöjda och glada

I fredags var vi i Stockholm och hämtade de här två! Oscar II och Fredrik I (vi har ju redan en Gustav IV Adolf...). Ett tag hade vi ju 6 kaniner, men de har strukit med en efter en på grund av åldersrelaterade sjukdomar. De var ganska gamla allihop när vi tog över dem. Alla förutom Gustav då, som vi haft från start.

Idag inför att vi skulle få gäster passade vi på att städa huset ordentligt, för en gångs skull! Här är sovrummet.

Vardagsrummet

Mitt arbetsrum. En del av det, i alla fall.

Köket

Förädlad bivax...

Michaela, tjejerna och Idun

Pannkakslunch

Fredrik

Kardning

Tack för idag!

Julfiranden

Det här är första dagen jag känner mig helt frisk sedan i torsdags förra veckan. Herregud, vilken seg förkylning. Jag missade en högtidsfest med Svenska Akademien på grund av det. Bortsett från att jag hade sparat min finaste klänning till det tillfället gjorde det dock inte så mycket. Sista veckan innan jul är det ju fullt upp redan som det är!

Igår var vi hembjudna till en gemensam kollega/vän till mig och Mats, Ingvar. Han bor i Tullinge med sin fru Anne, och har årligen en liten julfest. Jag bodde ju i Tullinge en period i en studentlägenhet. Första egna lägenhetskontraktet! Skulle knappast säga att jag saknar det, men visst var det lite nostalgiskt att åka dit igen. Vi tog faktiskt bilen till Stockholm, vilket gjorde att vi var lite mer flexibla idag när vi skulle hem igen. Bussarna går inte särskilt bra på söndagar. För några timmar sedan kom pappa, Casper (min bror) och farmor och farfar hit. De stannar över natten och åker vidare till Uppsala imorgon eftermiddag, till min faster med familj.

Kvällsmat på sängen. Det finns fördelar med att vara sjuk.

På väg till Tullinge

Ingvar

Rusa! Huskys är så himla härliga. Synd att de kräver så mycket. Vi kommer aldrig ha tid med en sådan hundras (ja, vi har planer på att skaffa hund någon gång i framtiden).

Casper, farmor och farfar

Pappas projekt den här gången är att borra ett ventilationshål till vår köksfläkt. I dagsläget går matoset från spisen rakt upp i... taket! Hur sjukt är inte det? Hur tänkte man när man byggde? I alla år har vi försökt undvika att tillaga mat som osar mycket (kött, pannkakor) just för att köket förvandlas till en gaskammare på minuter. Äntligen kommer vi slippa tänka på det (förhoppningsvis...).

Den här fina tröjan fick jag av min vän och granne, Maiken.

Och de här fina handledsvärmarna fick jag i julklapp av, håll i er, mammas mans mamma, som heter Lena. Bor i Västervik hela gänget! De kommer vara sköna att ha på sig ute i trädgården.

Här är en annan tröja som min vän och tidigare Skansenkollega Osva stickade till mig i höstas. Tror inte jag hade kommit igång med bloggen då, så har inte visat den tidigare. Den är i något slags bambu/ullmaterial. Lyckligt lottad känner jag mig som har vänner och bekanta som bryr sig om att skapa små stickalster till mig. Det är en väldigt fin gest.

Faktum är att jag blivit inspirerad att ta tag i min egen stickning igen. Jag lärde mig grunderna i stickning när jag jobbade på Skansen, men gav mig på alldeles för svåra projekt och tappade både lust och självförtroende. Nu tänkte jag ge det en ny chans. Maiken (bilden) är min tålmodiga läromästare.

Nu över till julpynt! I år bestämde vi oss för att inte skaffa gran. Åtminstone ingen vanlig, stor. Istället blev det lilla granen på bilden. Såhär i efterhand ångrar jag mig, så det blir en läxa inför nästa år! Man ska ha gran, punkt.

Förr, förra årets hemgjorda glögg. Gjord på svagdricka. Den smakar bättre som lagrad!

Fåren har också fått det pyntat

Öster vill som vanligt alltid vara med....

Den här tomten behandlade de ganska illa förra julen. Vi får se om de är snällare mot honom i år!

Vårtecken!